Inleder min för dagen sjätte timma på starbucks. Märkte just, när jag skulle sätta mig mer upprätt, att baksidan av låren klibbat fast i skinnfåtöljen. Det är fräsht. I've got another confession to make. Jag älskar starbucks. De har så jävla bra internet. ( Oh, anitklimax. Men okej, när man har vant sig vid världens mest opålitliga wifi, så är starbucks som rena himmelriket. Sen har de stans bästa vanilla rooibos the. Och icke att förglömma personal som sjunger småfalsk till loungemusiken. Hur charmigt?

Har applyat för jobb och googlat lägenheter non stop hela dagen. Jobb -och lägenhetssökande upptar för övrigt typ 95 % av dygnets vakentimmar här i London. Resterande 5 % promenerar vi. Vilse ibland. Men vi lär oss. Tänkte just förflytta mig mot vårt fabulösa hostel men när jag lyfter blicken från datorn ser jag att det spöregnar ute. Och jag har shorts och ingen jacka. Kanske borde jag bara stanna här forever.